Det nyttiga fettet
Följande är hämtat ur "Kokkonst för den självläkande människan".

Fett har fått ett alldeles oförtjänt dåligt rykte i vårt moderna samhälle. Traditionellt ser vi på fett endast som reservenergi men det är fel. Vi behöver fett, det är livsviktigt och deltar i många av kroppens viktiga regleringssystem. Fett behövs för att bilda vattentäta membran runt cellerna samt för att dämpa inflammationer och motverka allergier. Fett är också absolut nödvändigt för ögonens, hjärnans och hjärtats funktion. Fett är ett smörjmedel som ger leder, bindväv och hud dess smidighet och elasticitet.

Fett är alltså läkande, stödjande och helt enkelt nyttigt och hälsosamt - förutsatt att det är rätt sorts fett. Problemet är bara det att vi sedan tiden mellan första och andra världskriget utsatts för en rad kemiskt förändrade fetter som är direkt skadliga för kroppen och psyket. Dessa industriellt manipulerade fetter, oljor och margariner hör inte hemma i människokroppen, och under det senaste decenniet har medicinsk forskning funnit ett samband mellan dessa och exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer. Betydelsen av essentiella fetter påvisades redan på 1970-talet då en dansk forskargrupp observerade att eskimåer, vars traditionella kost består av en hög andel fet fisk, har mycket låg förekomst av hjärt-kärlsjukdomar. De har även en låg förekomst av astma. Trots alla de vetenskapliga bevis som samlats under åren har vi tyvärr ännu inte fått tillräcklig medvetenhet om matens fundamentala betydelse för hälsan. För i så fall borde livsmedelsprodukter gå igenom strikta kontroller där man undersökte deras inverkan på vår hälsa innan de släpps ut på marknaden.

--------------------------------------------------------------------------------

Mättat, omättat och fleromättat fett

Fett delas in i tre grupper efter antalet dubbelbindningar: mättade fetter (ingen), omättade fetter (en) och fleromättade fetter (två till fem).

----> De mättade fetterna finns i animalieprodukter, såsom ost, smör, grädde och kött, men också inom ____växtriket i form av kokosfett och palmolja.
----> De enkelomättade fetter finns i riklig mängd i olivolja, rapsolja, hasselnötter och mandlar.
----> De fleromättade fetterna återfinns i de flesta vegetabiliska oljor, exempelvis solrosolja, majsolja och ____sojaolja.

Men denna indelning är inte helt rättvisande eftersom exempelvis nötkött innehåller lika mycket mättade som omättade fetter. Smör betraktas som ett mättat fett, men det innehåller också 25 procent omättade fetter. Den vegetabiliska sesamoljan innehåller runt 40 procent av vardera omättade och fleromättade fetter.

--------------------------------------------------------------------------------

Människan består av en hel del fett - cirka 10-15 kg fett hos en normalviktig person på 70 kg. Vi har på senare tid fått lära oss att det är nyttigt att äta fettsnålt. I Sverige utgör fettkonsumtionen i genomsnitt cirka 40 procent av det totala energiintaget, vilket motsvaras av ungefär 44 kg per år eller 120 g om dagen. Det är för mycket med tanke på att allt färre har ett fysiskt ansträngande arbete. Om fettintaget minskade med 25-50 procent (ner till 60-90 g per dag) skulle det utan tvivel ha en rad positiva effekter på hälsan, ämnesomsättningen och livskvaliteten. Men det är det skadliga fettet som vi behöver ta bort ur kosten, och därför behöver vi lära oss att skilja på hälsosamt fett och hälsovådligt fett.

Essetiella fettsyror

Vi behöver äta mer av de essentiella fettsyrorna linolsyra (en typ av omega-6-fettsyra) och linolensyra (en omega-3-fettsyra). Dessa kan inte bildas i kroppen, så vi måste få dem via kosten varje dag. De är "existentiella" fettsyror eftersom de - liksom vitaminer och mineraler - är livsnödvändiga för tillväxt och god hälsa. På grund av ändrade livsmedelsvanor behöver vi framför allt tillgodose vårt behov av omega-3 fettsyror.

Linol- och linolensyra är oerhört betydelsefulla för hela vår existens. De bidrar till att hålla cellmembranen smidiga och styr tillväxt, vitalitet och det mentala tillståndet. Essentiella fettsyror är viktiga för att bilda och behålla benens täthet genom att de underlättar upptaget av kalcium och dess transport till skelettet. De behövs i fettskidorna runt nervcellernas utskott där de fyller en viktig funktion för tanke- och koncentrationsförmågan. De är viktiga för ämnesomsättningen i cellerna och behövs för en frisk, smidig hud och starka tänder.

Brist på omega-3-fettsyror
Symtomen kan variera men är bland annat torr hud och skört hår samt mjuka eller sköra fingernaglar som skivar sig. Man kan även ha sprickor i fingertopparna, mörkfärgade fläckar i olika nyanser i ansiktet, en blandhy som är både fet och torr, skrovlig hud på armbågarna eller på nedre delen av benen, mjäll, sår i hårbotten eller håravfall.

Underskott av "existentiella" fettsyror kan även orsaka en nedsatt hormonproduktion och ge problem med fortplantningsorganen och binjurarna. Dessa fetter är i själva verket nödvändiga för bildandet av hormoner som reglerar inflammatoriska processer och för bibehållande av ett normalt blodtryck. Omega-3-fettsyrorna har bland annat visat sig dämpa inflammatoriska reaktioner, förebygga blodproppar och ha en skyddande inverkan mot degenerativa sjukdomar. Människor med atopiska hudeksem eller allergier har alldeles för lite omega-3-fettsyror i förhållande till omega-6. En trolig förklaring till detta är att omega-6-fettsyror leder till bildning av prostaglandiner (av typ E2), som i sin tur förskjuter immunförsvaret i en "allergisk" riktning. Förr fick barnen fiskleverolja, som innehåller rikligt med omega-3-fettsyror. Med tanke på den kraftiga ökningen av allergier bland barn sedan 1960-talet bör kanske föräldrar se till att även barnen får i sig omega-3-fett.

Mer nyttigt fett

De nyttiga fetterna finns i exempelvis kallpressad linfröolja, hampfröolja, valnötter och feta fiskar. Alla essentiella oljor innehåller E-vitamin, som är en viktig antioxidant. Vi behöver endast små mängder - cirka 2 g linolsyra och 0,6 g linolensyra per dag för en vuxen person. Linfröolja och hampfröolja har mycket lämplig balans mellan omega-6- och omega-3-fettsyror.

Men vi behöver också äta de nyttiga omättade fetterna (omega-9) som finns i kallpressad olivolja och rapsolja. I länderna runt Medelhavet, där man traditionellt använder mycket olivolja i kosten, har kvinnorna en halverad risk för bröstcancer jämfört med exempelvis nordiska kvinnor. En stor svensk studie visade att de omättade fetterna i raps- och olivolja minskade risken för bröstcancer med 45 procent. Det räckte med att byta ut en matsked (10 g) av fettet mot oliv- eller rapsolja. Ett flertal studier har visat att risken för bröstcancer (och hjärtsjukdomar) sjunker avsevärt om man i sin dagliga kost inkluderar omega-3- och omega-9-fetter.

Texten hämtad från www.ehdin.com